Vanliga frågor inför ett solcellsköp

Ett solcellssystem består av själva solpanelerna, montageutrustning, samt de elektroniska komponenter som krävs för att koppla in anläggningen på husets elsystem. De flesta villatak är tillräckligt stora för att producera en betydande mängd av ett vanligt hushålls årsförbrukning av el. Exempelvis kräver ett solcellssystem på 5 kW en yta på ca 30 m2. En sådan anläggning i sydläge kan producera uppemot 5000 kWh per år. En solpanel är ofta av standardmåtten ca 1,7 x 1 meter, vilket gör att det ibland kan vara en utmaning att pussla ihop dem på taket om man t.ex. har skorstenar, takfönster eller utbyggnader.

Svar uppdaterat den 2019 M04 29

Det beror på. De aspekter som vanligtvis begränsar hur mycket solceller man kan sätta upp är takets storlek (om det inte finns någon annan bra yta), pengarna man är villig att satsa, och sin egen elanvändning. Det är oftast ekonomiskt ofördelaktigt att producera mer el än vad man gör av med på årsbasis då man bl.a. inte får skattereduktion för produktionen som överskrider årsförbrukningen. (Man kan även åka på extra kostnader från sitt elnätföretag om man producerar mer än vad man gör av med, så ett tips i det fallet kan vara att kolla med dem vad som gäller.)

En vanlig solcellsanläggning är på 5 kW - 10 kW, och tar upp mellan 30 - 60 m² och får plats på de flesta villatak. Solcellsanläggningar under 3 kW blir ofta dyra på grund av vissa fasta kostnader, t.ex. transport av material och personal.

För större solcellssystem behöver man även förhålla sig till storleken på fastighetens huvudsäkring. Man kan räkna ut hur stor solcellsanläggning som får plats genom formeln 1,73 * 400V * Storlek på huvudsäkringen. För en vanlig fastighet med 16 A i huvudsäkring blir maxeffekten på anläggningen alltså cirka 11 kW. (Notera att det är maxeffekten på växelriktaren, det går sen bra att överdimensionera solcellseffekten i förhållande till växelriktaren.) Om man får plats med en större anläggning än vad huvudsäkringen tillåter kan man höra med sitt elnätbolag vad som krävs för att “säkra upp”, d.v.s. byta till en större huvudsäkring.

Svar uppdaterat den 2019 M03 26

Ett typiskt pris för en vanlig färdiginstallerad solcellsanläggning på 5 kW ligger på ungefär 100 000 kr före stöd. Kostnaden sjunker med 20% om investeringsstöd erhålls, alternativt med 9% om man väljer ROT-avdraget. Priset kan dock variera mellan leverantörer och beroende på vilka produkter som installeras. Som med det mesta kan man dra nytta av skalfördelar för större system, som blir billigare per kW. Kostnaden kan även öka om det är ett krångligt tak eller om transportkostnaden är hög.

Svar uppdaterat den 2019 M08 7

Det är ett flertal aspekter som avgör hur lång tid det tar att betala av en solcellsanläggning: kostnaden för solcellsanläggningen, besparingar från lägre elkostnader, intäkter för såld överskottsel, och underhållskostnader. Det är huvudanledningen till att vi utformat en kalkyl där du på ett enkelt sätt kan räkna fram ekonomin för en solcellsanläggning med dina förutsättningar.

En mycket grov kalkyl kan dock se ut enligt följande: en 10 kW:s solcellsanläggning kostar ungefär 170 000 kr före statliga stöd. Om man tar ROT-avdrag så innebär det en slutkostnad på ca 155 000 kr. I sydläge producerar en sådan anläggning ungefär 9500 kWh per år, vilket leder till besparingar i storleksordningen 11 000 kr per år, fördelat på lägre elkostnader och intäkter genom försäljning av överskottsel. I detta fall innebär solcellerna en ren besparing efter 14 år. Större system har i regel kortare återbetalningstid, och mindre system lite längre.

Om man finansierar solcellsanläggningen med exempelvis ett bolån på huset kan det innebära en besparing redan från år 1, då besparingen från solcellsanläggningen ofta är högre än den årliga kostnaden för lånet.

Svar uppdaterat den 2019 M03 26

Solceller håller vanligtvis länge – de flesta räknar med en livslängd på över 25 år. Solceller har inga rörliga delar och det är egentligen bara växelriktaren (komponenten som gör om solcellernas likström till växelström) som bör bytas ut någon gång under dessa 25 år.

Med tanke på att tekniken är förhållandevis ny är det faktiskt få som har bra statistik över vad den övre gränsen för solcellers livslängd är; många av de första kommersiella solcellerna som sattes upp på 80-talet producerar fortfarande el.

Svar uppdaterat den 2019 M03 26

Tak som vetter åt syd är de bästa, men även öst- och västvända tak lämpar sig väl för solceller. De tak som vetter åt öst och väst producerar cirka 80 procent av de anläggningar som vetter i sydlig riktning.

Den optimala lutningen beror på var i landet du bor. I södra Sverige är den optimala lutningen cirka 35 grader och för norra Sverige är den cirka 45 grader. Lutningen är dock i regel inte så viktig. Ligger lutningen mellan 15 och 60 grader är det som mest bara några procent lägre utbyte jämfört med optimal lutning. Med andra ord, de flesta vanliga villatak lämpar sig väl för solceller.

Har du ett tak som inte lutar mer än 5–6 grader är det standard att vinkla upp solceller med hjälp av montagesystem mot syd i cirka 15–20 grader. Dessa montagesystem är lite flackare än optimal lutning så att man ska få plats med fler solpaneler utan att de skuggar varandra.

Vill du testa hur bra ditt tak är för solceller? Använd gärna vår solcellskalkylator!

Svar uppdaterat den 2019 M03 26

Det finns två stödsystem för villaägare: ROT-avdrag och det statliga investeringsstödet för solceller. ROT-avdraget ligger oftast på 9% av investeringskostnaden, medan investeringsstödet ligger på 20%. (Även om man har sökt under den tidigare stödnivån på 30%, så är det tyvärr 20% som gäller om man ännu inte har fått sin ansökan beviljad.) Man kan inte få båda stöden. Så fort man har identifierat en bra yta för solceller så rekommenderar vi därför att ansöka om investeringsstödet, då man får en köplats i och med att ansökan kommer in. Respektive länsstyrelse handlägger sedan ansökningarna i den ordning de har kommit in, och kötid varierar beroende på område.

Investeringsstödet på 20% gäller för hela solcellsanläggningen, inklusive installationskostnader. Har man betalat 100 000 kr inklusive moms för ett nyckelfärdigt solcellssystem blir stödsumman 20 000 kr. (För företag räknas stödbeloppet ut exklusive moms.) Vi har lagt upp en guide på bloggen om hur man ansöker om investeringsstödet, och vad som är bra att tänka på.

ROT-avdraget på 9% räknas ut genom att man får göra ett skatteavdrag på 30% på arbetskostnaden som i sin tur oftast är ca 30% av totala investeringskostnaden. Man kan inte kombinera ROT-avdrag och solcellsstöd. Dock har man möjlighet att ta ROT-avdraget, och betala tillbaka det om man får investeringsstödet beviljat.

Svar uppdaterat den 2019 M09 12

Givetvis är solceller inte att rekommendera för alla. Den viktigaste faktorn är att se till så att ytan där man vill sätta upp solceller är oskuggad. Står det ett stort träd i vägen, eller en närliggande byggnad som ofta täcker solen, är lönsamheten förmodligen inget vidare. Med mindre skuggning, såsom en flaggstång, några grenar eller en skorsten, kan man i regel komma runt problematiken.

En tumregel är att solceller som är riktade åt syd bör stå mer eller mindre skuggfria mellan 9 och 15 under sommarhalvåret för god elproduktion. Om solcellerna är riktade åt väst eller öst är det viktigt att de inte skuggas under eftermiddag respektive förmiddag under sommarhalvåret — d.v.s. de timmar solen ligger vinkelrätt mot solcellerna. Man bör inte rikta solceller åt norr.

Man bör även se till att taket är i gott skick då solcellerna förmodligen kommer sitta där i 30 år, och under den perioden vill man helst undvika ett takbyte.

Svar uppdaterat den 2019 M03 26

Det finns en uppsjö av märken och det är inte helt lätt att jämföra solcellspaneler. Dessa fyra saker tycker vi att du bör tänka på när du utvärderar olika alternativ inför ett köp (för mer utförlig information finns en längre guide på bloggen):

• Välj certifierade paneler. Certifieringen som är av intresse heter IEC 61215. För att erhålla certifikatet testas solcellsmodulerna av ett certifieringsorgan som kontrollerar att det som specificeras i produktbladet stämmer under testförhållanden.
• Jämför pris per watt. För att jämföra paneler är det viktigt att veta hur mycket el de kommer generera i förhållande till priset. Mängden el en solcellspanel genererar per watt och år skiljer sig oftast inte så mycket mellan fabrikat, vilket har lett till att det är branchstandard att just jämföra pris per watt.
• Jämför garantier. Det är standard att solcellspaneler har en produktgaranti på att de inte ska gå sönder inom ett visst antal år, oftast 10-12 år eller längre. Som med det mesta degraderas solceller och blir mindre effektiva med tiden. Därför är det även standard med ytterligare en garanti som anger hur väl man kan förvänta sig att panelen presterar över tid – en “effektgaranti”. Standard är att producenterna garanterar att solcellspanelerna ska generera en viss procent av effekten efter 25 år – oftast inte lägre än 80%.
• Jämför panelernas utseende. Det finns olika solcellstekniker, där de absolut vanligaste är mono- och polykristallina solceller. Det går dock inte att säga något generellt gällande vilken teknik som är det bästa, eller mest lönsamma, valet. Däremot kommer valet av teknik påverka utseendet. Polykristallina solceller har en blåskimrande, lite spräcklig ton medan monokristallina solceller är svarta och mer homogena i utseendet.

Svar uppdaterat den 2019 M03 26

En växelriktare har som huvuduppgift att omvandla likströmmen som solcellerna producerar till växelström som används i huset. Den är efter solpanelerna den näst dyraste komponenten i ett solcellssystem. Det är även den komponent som i regel behöver underhållas först, samt står för den högsta underhållskostnaden under solcellsanläggningens livslängd. En växelriktare har vanligtvis en livslängd på mellan 10 och 20 år och garantitiderna ligger normalt sett på mellan 5 och 12 år.

Vi rekommenderar att du väljer en växelriktare från ett etablerat fabrikat. Det är även en bra idé att säkerställa att fabrikören erbjuder god service. Enligt svensk lag ska alla växelriktare som installeras även vara CE-märkta, vilket bör framgå av produktbladet.

När man väljer storlek på växelriktaren är det vanligt att man underdimensionerar växelriktaren i förhållande till solcellspanelerna. Om solcellspanelerna exempelvis har en toppeffekt på 10 kW, så är det vanligt att man har en växelriktare med en kapacitet på mellan 8-9 kW — alltså en underdimensionering på mellan 10 och 20%.

Om du vill läsa mer om växelriktare har vi lagt upp en längre genomgång på bloggen.

Svar uppdaterat den 2019 M03 26

Något som blir allt vanligare som tillval till solcellssystem är s.k. optimerare. De är elektroniska komponenter som sätts på en solpanel för att maximera dess elproduktion och göra den mindre beroende av produktionen i övriga paneler (vilket t.ex. är en fördel om vissa paneler är skuggade).

Genom att man styr varje panel var för sig kommer även andra fördelar, t.ex. att man kan övervaka elproduktionen i varje panel samt att spänningen från solpanelerna kan gå ner till en ofarlig nivå om växelriktaren stängs av. Nackdelar är att det tillkommer en kostnad för optimerarna och att anläggningen blir mer komplex med eventuellt mer underhåll som följd.

Det finns inget entydigt på frågan om och när man bör välja optimerare till sin anläggning, däremot situationer då det är extra lämpligt. Optimerare är exempelvis väl lämpade om man har ett tak där solpaneler sitter i många olika lutningar och väderstreck, alternativt om vissa av panelerna är utsatta för skugga relativt ofta.

I övriga fall är det en smaksak. Värdesätter du att kunna övervaka produktionen i varje panel och vill få ut någon eller några procent extra elproduktion under anläggningens livslängd? Då kan optimerare vara lösningen. Vill du å andra sidan ha ett mindre komplext system till en så låg investeringskostnad som möjligt? Ja, då är nog en vanlig strängväxelriktare alternativet för dig.

För mer läsning om hur optimerare fungerar, hur en vanlig anläggning hanterar skugga, och vad som är bra att tänka på när man väljer lösning, finns en längre genomgång här.

Svar uppdaterat den 26 mars 2019

Ja. De flesta som sätter solceller på taket kommer vid vissa tillfällen att producera mer el än vad man använder i hushållet, t.ex. mitt på dagen en solig sommardag. Vid de tillfällena går solelen ut på elnätet och man säljer elen till ett elbolag (oftast samma som man köper el ifrån).

Då elbolagen erbjuder olika priser för den el man säljer kan det löna sig att undersöka vilka som betalar bäst, och även byta elköpare under solcellernas livslängd. Det kan vara bra att utvärdera alternativ i god tid, framförallt om man har bindningstid med sitt nuvarande elbolag.

Ofta kan man även dryga ut kassan genom att sälja elcertfikat och ursprungsgarantier som man får när man producerar förnybar el. Här har vi tagit fram en guide, bl.a. för att reda ut vad man behöver göra för att registrera sig och vem man kan sälja till.

Man får även en skattereduktion på 60 öre för varje kilowattimme som säljs. Skattereduktionen behöver man inte göra så mycket åt då den kommer förtryckt på inkomstdeklarationen. Skattereduktionen innebär att värdet på den el som används direkt i hushållet och den el som säljs till elbolaget ofta är ganska lika. En brasklapp är dock att denna skattereduktion inte är tidsbestämd av politikerna.

Svar uppdaterat den 26 mars 2019

Det finns många elbolag som erbjuder sig att köpa överskottsel från solcellsägare. Det är vanligt att elbolagen erbjuder att betala det så kallade spot-priset, vilket är marknadspriset för el och det ligger oftast mellan 25 och 40 öre per kWh. Det finns dock även de som erbjuder en premium på ytterligare några tiotals ören. Några av de företag som i dagsläget erbjuder bra villkor för överskottsel är Göteborg Energi, Telge Energi, Vattenfall och Falkenberg Energi.

När du väljer ett elbolag att sälja överskottet till rekommenderar vi att du jämför erbjudande genom att:

• Ta reda på vad de betalar för överskottselen (om pris anges inklusive moms så ska du räkna bort momsen då du inte kommer att kunna ta del av den).
• Ta reda på vad som inkluderas i erbjudandet, vissa bakar t.ex. in värdet för elcertifikat i erbjudandet.
• Ta reda på om de överhuvudtaget köper elcertifikat. Om de inte gör det så är det faktiskt inte helt lätt att hitta någon som gör det. (Detta gäller dock inte om man har installerat en separat elcertifikatmätare som tillhandahålls av en tjänsteleverantör för elcertifikat.) I värsta fall kan man spara elcertifikat för att sedan sälja dem retroaktivt till något välvilligt elbolag vid ett eventuellt framtida leverantörsbyte.
• Ta även reda på vad du får betala för el. De flesta elbolag som köper överskottsel ställer krav på att man även ska köpa el av dem vilket innebär att villkoren för elen du köper har betydelse för jämförelsen.

Svar uppdaterat den 26 mars 2019

Ja, men i dagsläget finns det knappt några ekonomiska incitament för att lagra egen solel hemma, då det finns en skattereduktion på 60 öre för varje kilowattimme som matas ut på elnätet. Det innebär att värdet på lagrad, egenanvänd, solel och såld solel ofta är liknande. Man kan till och med se det som att man använder elnätet som ett oändligt stort batteri!

Det vanligaste sättet att lagra el hemma är annars med hjälp av batterier. Batterier gör så att man kan lagra solel, som produceras på dagen, och använda den kvällstid och ibland nattetid. Man behöver därmed inte sälja lika mycket överskottsel. Batterier innebär dock inte att man blir helt självförsörjande. Batterier är anpassade för att användas ofta: de lagrar små mängder el (i regel 5-10 kWh) under några timmar, eller max något dygn. Att i Sverige lagra el från sommar till vinter, då solen lyser desto mindre, skulle bli (hiskeligt) dyrt med batterier. (Dock är det tekniskt möjligt att bli självförsörjande, något man kan läsa om i vårt reportage om Hans-Olof Nilsson och hans självförsörjande hus i Göteborg.)

Den som vill gräva djupare i batterier och ekonomin för att lagra solel, kan läsa mer här. Och för den som ändå vill vara med och stötta en ny lovande teknik in på marknaden kan läsa mer om hur det går till om man vill komplettera sin solcellsanläggning med batterier.

Svar uppdaterat den 26 mars 2019

De senaste åren har solceller snabbt gått ner i pris och en relevant fråga när man står inför en egen satsning är om man inte bör vänta några år i händelse av att solceller då är ännu billigare.

Den allra största prisminskningen av solceller skedde mellan åren 2008 och 2012. Då gick själva solcellsmodulerna ned i pris med 80%. Anledningarna var flera men kan sammanfattas i att en världsmarknad för solceller byggdes upp under tiden och att solceller började produceras mer storskaligt, inte minst i Kina. Solcellstekniken utvecklas, och priser går fortfarande ner — men inte i närheten av samma nivå som under dessa år. Konventionella solceller är i form och funktion en mogen teknik. (Vill du läsa mer om utvecklingen för solcellstekniken så kan du läsa denna text.)

En annan aspekt att ta in är nivån på bidrag och stöd. I takt med att priser går ner kommer troligtvis även stödnivåer att gå ner.

Svar uppdaterat den 2 april 2019

De allra flesta som sätter solceller på taket väljer att placera dem ovanpå ett befintligt material. Men om man bygger ett nytt hus eller står inför en omläggning av taket så uppstår ofta frågan: varför lägga ett nytt tak när solpanelerna i sig kan utgöra det yttre tätskiktet på huset?

Det finns ett flertal olika produkter för att integrera solceller i taket. Om man är ute efter mest el per investerad krona, och har ett tak som är hyfsat rent från utstickande föremål, så är sannolikt det mest ekonomiska valet att använda solpaneler av standardmått. Skillnaden jämfört med ett utanpåliggande system är att montagesystemet är betydligt dyrare då det ska uppfylla fler krav, inte minst täthet. Om man är ute efter en lösning som mer efterliknar ett takmaterial — t.ex. Teslas solpanna (som dock ännu inte säljs i Sverige) — blir kostnaden i regel högre per kW. Dessa produkter är nyare och produceras i mindre skala än standardpaneler. Många av dessa produkter består även av en annan solcellsteknik än kristallint kisel (t.ex. tunnfilm) vilket ofta medför att de har lägre verkningsgrad.

Trots att man kan spara in på material genom att integrera solceller i taket är oftast det mest ekonomiska valet att först lägga om taket och sen installera utanpåliggande solpaneler ovanpå. Dock börjar integrerade solpaneler nå en kostnadsnivå där de också kan vara kostnadseffektiva.

Vill du läsa mer om vilka typer av integrerade solcellssystem som finns, samt läsa mer om ekonomin i att integrera solpaneler i taket, finns en längre guide på vår blogg.

Svar uppdaterat den 3 maj 2019

Sedan 1 augusti 2018 behövs i regel inte bygglov för de som installerar solceller som följer takets riktning (eller “byggnadens form”, som det står i beslutet). Det finns dock en del undantag från de generella riktlinjerna och bl.a. i följande fall bör man tillfråga sin byggnadsnämnd om vad som gäller:

• Om anläggningen integreras i taket, dvs ersätter ett takmaterial såsom tegel eller plåt.
• Om anläggningen vinklas upp i förhållande till takets lutning. Detta är ofta fallet om man installerar en anläggning på ett platt tak.
• Om huset har förhöjd kulturskyddsklass.
• Om det finns rådande planbestämmelser i området som exempelvis ställer krav på takets färg och utformning.
• Om huset ligger i ett område som klassas som “riksintresse för försvaret” (detta gäller framförallt flygfält samt skjut- och övningsfält).

Svar uppdaterat den 26 mars 2019

Sammantaget är det flera små steg som behöver tas före det att solcellerna är uppe. När väl solcellerna är uppe krävs dock mycket lite administration.

Nedan följer en lista över de steg som krävs:

• Ansök om investeringsstödet. Så fort du har identifierat en bra yta för solceller så rekommenderar vi att du ansöker om investeringsstödet, då du får en köplats i och med att du ansöker. Vi har lagt upp en guide om hur det går till att ansöka om stödet här.
• Kolla upp om du behöver ansöka om bygglov. Trots att riksdagen den 1 augusti slopade kravet om bygglov för solceller som monteras i hustakets lutning så finns det undantag, exempelvis om du bor i ett hus med förhöjd kulturklass eller om det finns planbestämmelser i ditt område (t.ex. gällande färg på taket). Om du är osäker om huruvida du behöver ansöka om bygglov rekommenderar vi att du pratar med din byggnadsnämnd.
• Skicka in anmälan till elnätägaren. Vid en solcellsinstallation behöver man skicka in en för- och en efteranmälan till ägaren av elnätet. Detta är dock något som leverantören i regel sköter. När installationen är klar kommer elnätägaren att installera en ny elmätare.
• Välj en elköpare. Den solel du matar in till elnätet säljs till en elköpare, som i regel är ett elbolag. Då de erbjuder lite olika priser kan det löna sig att titta på ett par företag för att se vilka som betalar mest. Du får även en skattereduktion på 60 öre för varje kilowattimme som matas in. Skattereduktionen behöver du inte göra något åt då den kommer förtryckt på inkomstdeklarationen.
• Ansök om elcertifikat och ursprungsgarantier. En solcellsägare har förutom möjligheten att sälja och få betalt för sin el även rätt till så kallade elcertifikat och ursprungsgarantier. Dessa är frivilliga, och kräver bl.a. att man registrerar sig hos Energimyndigheten, vilket vi går igenom här.

Svar uppdaterat den 26 mars 2019

Den största miljöpåverkan från solceller kommer från produktionsprocessen, och i synnerhet från den energi som går åt till att producera själva solpanelerna. Jämfört med hur mycket el som en solpanel producerar under sin livslängd så är det dock förhållandevis lite energi som går åt; i norra Europa tar det ungefär 2,5 år att producera motsvarande mängd energi som gått åt till produktionen. En solpanel ska hålla i över 25 år.

Ett vanligt sätt att räkna på minskning av klimatutsläpp till följd av en investering i solceller är att jämföra med den typ av elproduktion som solelen ersätter. Eftersom det europeiska elsystemet är sammankopplat, och kol- och gaskraft har relativt höga kostnader, är det ofta just denna elproduktion som man av ekonomiska skäl stänger av när solceller producerar el. Klimatutsläppen från denna “marginalel” varierar mellan 400 och 750 g CO2 per kWh.

I en studie från 2016 fann man att solceller hade genomsnittutsläpp på 28 – 35 g CO2 per genererad kWh i Sverige. Detta är något högre än genomsnittliga utsläpp från det svenska elsystemet (som till stor del består av fossilfri elproduktion). Däremot är det som sagt betydligt lägre än utsläppen från nordisk eller europeisk elmix.

En annan farhåga är att materialen som används för att producera solceller inte ska räcka till. Som tur är de allra flesta solceller — ca 95% av världsmarknaden — gjorda på kisel. Och kisel är faktiskt jordskorpans näst vanligaste ämne. Det finns dock mindre vanliga solpaneler som består av sällsynta metaller.

Så för att sammanfatta: visst finns det miljöaspekter med solcellsproduktion, men det viktigaste att komma ihåg är att solceller är en teknik med närmast oändlig potential som har möjlighet att konkurrera ut fossil elproduktion och förse oss med ren el för alltid!

Svar uppdaterat den 26 mars 2019

När du ber en leverantör om offert på Solcellskollen går förfrågan vidare till leverantören, som återkopplar inom ett par dagar. Offertförfrågan är givetvis kostnadsfri och utan förpliktelser. Det kan skilja sig mellan erbjudanden och leverantörer, både när det gäller pris och vilka produkter de erbjuder. Därför rekommenderar vi att åtminstone ta in ett par offerter.

I samband med att du ber om offert, så skickar vi alltid ut en bekräftelse samt information vi tycker är extra viktigt att tänka på när man förbereder ett solcellsköp. Vi skickar även ut en uppföljning några veckor senare för att säkerställa att allt går bra. Du kan givetvis höra av dig närsomhelst under processen om det skulle dyka upp frågor.

Slutligen, om det går hela vägen till en installerad solcellsanläggning, så samlar vi in ett kundomdöme med syfte att hjälpa framtida köpare. Det ger även leverantörerna extra incitament till att erbjuda god service och en noggrann solcellsinstallation.

Svar uppdaterat den 26 mars 2019

När du klickar i ditt postnummer under fliken “Hitta leverantör” dyker det upp en lista över leverantörer vi valt att samarbeta med. Samtliga leverantörer erbjuder nyckelfärdiga solcellssystem där du bor och de har själva valt område de är verksamma i. Vi jobbar hela tiden för att öka valmöjligheterna för dig som användare genom att få in fler leverantörer på sidan.

Leverantörerna som syns har alla gått med på att vi samlar in omdömen från deras kunder i takt med att solceller förmedlas via sidan. Syftet är det ska ge värdefull info som bidrar till ökad trygghet för framtida köpare, både vad gäller leverantörerna och tekniken i sig.

Representerar du en leverantör och vill synas på Solcellskollen? Hör i så fall av dig till Erik på wallner@solcellskollen.se, alternativt på 073 75 89 117.

Följande leverantörer finns på Solcellskollen

• Cell Solar
• Consize
• ECOKRAFT
• Energiförbättring
• Gothia Solenergi
• Grön Sol
• Herrljunga Elektriska
• HPSolartech
• JN Solar
• Measol
• Nyedal Solenergi
• Nästegården Energi
• Paneltaket
• Penthon
• PPAM Solkraft
• Solenergi Norr
• Solexperterna Värmland
• Soliga
• Solinnovation
• Stockholm Solenergi
• Svea Solar
• Svenskt Byggmontage
• Solkraft Sverige
• Nordic Energy Partner
• Varmitek Energisystem
• Soldags
• DT Energi
• Solens Energi
• Solenergispecialisten
• Sunavia
• GoSolenergi
• Solkraftverket
• Sun4Energy
• Atum Energi

Nedan följer en beskrivning av de beräkningsmoment som sker på Solcellskollen. I beskrivningen delas momenten upp på samma sätt som i de fyra olika beräkningsstegen på sidan: elproduktion, dimensionering, ekonomi och ekonomisk plan.

1. Elproduktion

Det första programmet gör när du matar in postnummer är att hämta relevant solinstrålningsdata från SMHI:s Strång-databas. För att uppnå precision i beräkningarna har vi för tillfället sammanställt timupplöst data för nästan 60 platser i Sverige för åren 2005-2015 (med undantag för 2010, då fel uppstod i instrålningsmätningen enligt SMHI). Då solinstrålning skiljer sig från år till år (med +/- 10%) tas datan från det år som erbjuder den produktion som ligger närmast den genomsnittliga produktionen för orten där du bor.

Solinstrålningen består av två komponenter: direkt solinstrålning – det ljus som lyser rakt från solen och på solcellerna – och diffus solinstrålning, det ljus som har spridits i atmosfären, till exempel det vi upplever under molniga dagar eller när vi sitter i skuggan.

När den relevanta instrålningsdatan är identifierad så löper en solcellsmodell över datan under ett år. I detta moment används en modell av solens position för att avgöra vinklarna mellan solens position och dina solceller för varje timme. I detta moment modelleras även de reflektionsförluster och temperaturförluster som uppstår vid solcellerna (solceller producerar mindre el vid höga temperaturer, och det sker högre reflektionsförluster när vinklarna är stor mellan solcellerna och solens position). Temperaturdata har också hämtats från SMHI – dock med dygnsupplösning.

En annan komponent som har betydelse är den så kallade reflektansen, alltså hur mycket av instrålning som reflekteras av mark och omgivning. I Solcellskollens modeller har vi antagit att fast värde på 0.2, vilket är vanligt för stadsbyggnation. Det ska sägas att detta värde kan vara högre vid kusten eller när det ligger snö på marken, då reflektionen ökar (vilket innebär högre solelproduktion). Betydelsen är dock generellt liten, varför vi har använt ett förenklat, fast, värde för hela Sverige.

Det sista steget innan en elproduktion kan uppskattas är att kompensera för förluster som bland annat uppstår i elektroniken. Detta innefattar till exempel förluster i växelriktare och kablage. I beräkningarna har ett värde på 14% antagits, vilket även garderar för mindre förluster på grund av skuggning under tidiga mornar eller sena kvällar, samt för att det ibland ligger smuts, snö eller pollen på solcellerna. Detta värde kan i verkligheten bli mindre om man till exempel har en effektiv växelriktare, eller obefintlig skuggning. För att Solcellskollens beräkningar ska vara giltiga är det dock viktigt att solcellerna är oskuggade, åtminstone under sommarhalvåret mellan klockan 9 och 15 för solceller riktade åt syd. För solceller riktade åt ost eller väst är det viktigt att anläggningen på är oskuggad på sommarhalvåret när solen ligger vinkelrät mot solceller under morgonen respektive kvällen. Då solceller producerar mycket lite el under vintermånaderna (november till februari) har snö generellt liten påverkan. Norröver kan det dock uppstå betydande förluster ifall det ligger snö på solcellerna fram till slutet av mars och april.

Fördelen med att använda timupplösta beräkningar, istället för en klumpsumma för ett år, är att man kan uppskatta månads- och dygnsvariationer. Detta öppnar även upp för framtida möjligheter att jämföra elanvändning med solelproduktion, vilket kan ha ekonomisk betydelse. (Då kan man, till exempel, med större precision avgöra hur många timmar per år solceller genererar ett överskott som matas in på elnätet). För Solcellskollen innebär det större möjligheter till att utvecklas i takt med marknaden – till exempel ifall batterier blir vanligare, eller när elprisvariationer ökar under dygnets timmar.

För mer information om de ekvationer och matematiska modeller som krävs för att ta fram tillförlitliga uppskattningar av solelproduktion hänvisar vi till Chalmersforskaren Zack Norwoods vetenskapliga artikel. Vi vill även rikta ett stort tack till honom för hjälp och goda diskussioner vid framtagandet av elproduktionsmodellerna.

Vi rekommenderar även denna guide som solcellsforskaren Joakim Widén vid Uppsala Universitet har tagit fram vid utvecklingen av ett annat elproduktionsverktyg: Solelekonomi 1.0. Då våra modeller är uppbyggda med data från samma databas, och i stort sett samma beräkningssteg, har vi även jämfört resultaten för att verifiera att Solcellskollens beräkningar fungerar bra. Generellt överenstämmer resultaten mycket bra, trots att vissa mindre avvikelser uppstår (under en procent för Stockholm, Göteborg och Lund; och 2% avvikelse för Luleå, när data från samma år används). Detta beror sannolikt på att vi har modellerat temperaturförluster olika, och hanterat horisontens påverkan på elproduktionen olika.

Joakim Widén har i sin tur även verifierat sin beräkningsmodell med uppmätta produktionsvärden från verkliga anläggningar i Sverige, med goda resultat.

2. Dimensionering

Anledningen att ange en uppskattad elanvändning är för att det är viktigt att inte producera mer el än vad som görs av med på årsbasis. De som producerar mindre el än vad som konsumeras har enligt lagen en rad fördelar, bland annat rätt att kopplas in till elnätet utan att betala något, samt möjligheten att få ut en skattereduktion på 60 öre för all den överskottssel som matas in på elnätet. De flesta elköpare har även som krav att man ska vara nettokonsumenter av el.

En annan övre gräns som följer med för villaägare är att det ej går att välja system som är större än 43.5 kW. (Det är för övrigt ett väldigt stort system för hemägare.) För solcellssystem över 43.5 kW så räknas man t.ex. inte längre som mindre produktionsanläggning och elnätbolaget har rätt att ta ut en avgift för inmatad el.

I övrigt är tanken med detta beräkningssteg att du ska kunna variera mängden solceller för att jämföra det med storleken på ditt tak, budget och elanvändning, och avgöra vad som blir bäst för dig.

3. Återbetalning

När du har valt systemkostnad, val av stöd, och övriga ekonomiska antaganden så beräknar Solcellskollen återbetalningstiden med payback-metoden. Det innebär att värdet på solelen varje år – antingen de inkomster du får från elköparen eller de besparingar du får när du använder solelen direkt i hushållet - subtraheras från investeringskostnaden, tills investeringen har betalat av sig. Tillkommer gör även årliga underhållskostnader.

Ifall du inte laddar upp en egen elanvändningskurva (data över hur mycket el du använder i hushållet varje timme), så används schabloner för att anta hur mycket av solelen som används i hushållet. Dessa schabloner är framtagna av solcellsforskaren Joakim Widén på Uppsala Universitet, som har tittat på 200 hushåll för att se hur väl elanvändningen stämmer överens med en modellerad solelproduktion. De är framtagna genom att helt enkelt jämföra storleken på solcellsanläggningen med elanvändningen. (De ska därmed ses som en indikation, snarare än ett tillförlitligt resultat. De kan även, till liten grad, påverkas genom att mer el används när solel genereras.)

Att uppskatta hur mycket solel som används direkt i hushållet är viktigt eftersom elen är värd olika mycket. När du använder solelen direkt i hushållet så sparar du på elräkningen, medan om du säljer solelen så får du inkomster i form av betalning från elköparen, samt för elcertifikat, nätnytta och skattereduktion som du är berättigad till. Värdet för elen kan naturligtvis förändras över tid, till exempel om skattereduktionen skulle tas bort, om elpriset ökar eller minskar, eller om batterier blir vanligare (så att man kan använda en större andel solel i hushållet). Elcertifikat kan erhållas i max 15 år.

Investeringskostnaden väljer du själv, men du kan ta hjälp av Solcellskollen automatiska uppskattning (som är det förifyllda värdet). Det är framtaget utifrån vad som är vanliga kostnader för nyckelfärdiga anläggningar. För 5 kW är en vanlig kostnad 100 000 kr (det vill säga 20 000 kr per kW). Det blir dock något dyrare per kW för mindre system, och billigare för större system.

Du kan läsa mer om de förifyllda värdena om du klickar eller för muspekaren över rubrikerna i beräkningsdelen. I de flesta fall använder vi samma antaganden som solcellsforskaren Bengt Stridh och hans kollegor i standardkalkylen för villaägare som de tagit fram. Vi rekommenderar även Bengts egna blogg – Bengts Villablogg - för mer läsning om solceller och dess ekonomi.